Här kan du läsa mer om naprapati och hur ett vanligt besök kan gå till.
En naprapat är en vårdgivare specialiaserad i undersökning, behandling och rehabilitering av muskel och ledbesvär. Utbilningen är 4 år på högskolenivå där man efteråt gör sin praktik för att få legitimationsbevis utav Socialstyrelsen.
Läs mer om naprapatyrket och utbildningen här!
Naprapater ärbetar med de flesta muskel och ledbesvär av både akuta eller långvariga karaktär. Några exempel av besvär kan vara:
Under besöket ingår följande moment:
Antal besök kan variera mycket berorende på besvär och individuella föruttsättningar.Faktorer som kan påverka längden av behandlingsplan är t.ex:
I genomsnitt brukar 3 till 4 besök utspridda veckovis vara en vanlig initial behandlinsplan för de flesta besvär. Därefter kan man vid behov boka uppföljande besök om 2 till 4 veckor för att följa utveckling och/eller arbeta förebyggande/underhållande.
Nack- och skulderbesvär
Besvär i nacke och skuldra innebär smärta, värk eller nedsatt funktion i den ena eller båda kroppsdelarna. Dessa besvär kan variera i svårighet och vara under kortare eller längre perioder. Besvären återkommer ofta i de fall muskulära obalanser kvarstår på grund av för lite aktivitet och träning och för mycket statiskt arbete. Smärta i nacke och skuldra beror ofta på en felaktig arbetsställning eller långvarig ensidig belastning. Orsakerna kan också vara av psykosocial karaktär – stress och dåliga möjligheter att påverka sin arbetssituation är exempel på sådant. Ibland uppstår en obalans mellan framsida och baksida av skuldran där bröstmuskulaturen är starkare vilket kan leda till trötta och smärtande muskler på skuldrans baksida. Kombinationen av arbetsrelaterade orsaker och inaktivitet är vanligt förekommande vid dessa besvär.
Spänningshuvudvärk
Spänningshuvudvärk uppträder ofta i bakhuvudet samt över ögon, panna och hjässa med tryckande karaktär. Värken kan också uppkomma i nacken, käkarna och tinningarna. Denna typ av huvudvärk är vanligt förekommande och uppkommer ofta under och efter långvarigt och lågintensivt, statiskt arbete under bristande ergonomi, t ex på kontoret. Stress, psykiska påfrestningar, synfel och bristande bettfysiologi kan också orsaka återkommande huvudvärk liksom trauma mot nacke och huvud. Vid hastigt insättande huvudvärk som man inte känner igen eller huvudvärk som kvarstår över tid är det viktigt att söka hjälp hos läkare för att utreda orsaken.
Axelbesvär
Förutom arbete med armarna ovanför axelhöjd är terminalarbete en vanlig orsak till axelbesvär. Konstruktionen hos många tangentbord medför ofta att överarmen roteras utåt. Detta gör att axelleden befinner sig mycket nära sitt yttersta läge, samt att ett flertal muskler får arbeta i ett spänt och maximalt förkortat läge. Följden blir att såväl axelleden som musklerna får arbeta under mycket ogynnsamma förhållanden, vilket kan leda till att smärta och stelhet uppstår. Andra tänkbara orsaker kan vara muskulär imbalans där musklerna på skuldrans och axelns baksida är svaga i förhållande till musklerna på framsidan.
Tennisarmbåge
Trots vad namnet antyder, är tennis sällan en utlösande faktor i detta fall. Vid tennisarmbåge är smärtan förlagd till området kring armbågens utsida och smärtan förstärks ofta av att handleden böjs uppåt. Ibland kan smärtan även stråla ut mot underarm och hand. En vanlig orsak till smärta i armbågen är överbelastning av underarmens muskler eller dess fästen vilket kan uppstå vid upprepade ensidiga rörelser och statiska belastningar. Att belasta underarmen, handleden och handen med intensivt arbete man inte är van vid kan också vara en tänkbar orsak.
Ländryggsbesvär
Smärta och stelhet i ryggens nedre del har ofta samband med långvarig upprepad eller statisk belastning och felaktig arbetsställning. Inaktivitet är också något som är en vanlig bidragande orsak. Lokala muskelspänningar uppstår, ryggradens funktion påverkas och det blir allt svårare att hitta en bekväm arbetsställning. Ryggen blir fort trött och en ond cirkel uppstår. Ofta är orsaken en kombination av nedsatt funktion i ryggens leder och ökad aktivitet i ryggens muskler som när de blir trötta ger upphov till smärta.
Ryggskott
Ordet ryggskott brukar användas vid plötslig eller gradvis värk i framför allt ländryggen. Vid ryggskott upplever man svårighet att gå rakt och att ställa sig upp från sittande/liggande. Man kan även uppleva symtom som ischias eller lättare utstrålning till säte och eller benen. Ryggskottet i sig är ett symtom där det sällan går att hitta någon allvarlig skada eller bakomliggande sjukdom. Smärtan kan komma från många olika strukturer i ryggen, t ex från muskler, lederna mellan kotorna, diskarna eller ledbanden. Ryggsmärta och ryggskott kan även ha psykosociala orsaker, och idag ser vi att allt fler människor i pressade livssituationer oftare har problem med ryggsmärta.
Knäbesvär
Smärta i knät kan orsakas av till exempel överbelastning av knät och dess omgivande strukturer. En alltför snabb ökning av belastningen vid styrketräning eller felaktig träning vid nya eller gamla knäskador är ofta utlösande orsaker. Löpning är en bra motionsform men även här kan man dra på sig knäbesvär om man inte har förutsättningarna som krävs vad gäller styrka, rörlighet och teknik. En alltför snabb progress i träningen kan också vara en tänkbar orsak.